Förbifart Stockholm – som ett paket cigaretter om dagen

Naturvårdsverket skrev 2009 i sitt kompletterande remissyttrande om Förbifart Stockholm att Trafikverkets underlag inte tillräckligt belyser ”hur miljökvalitetsnormerna för utomhusluft ska klaras i anslutning till leden” och inte heller hur vägen kommer att påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna i hela länet.

Detta har Trafikverket inte gjort något åt sedan dess. Det finns fortfarande ingen samlad bild av hur miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kommer att påverkas av Förbifart Stockholm efter vägens öppnande strax efter 2020 (se tidigare blogginlägg).  De trafikprognoser som gjorts för Förbifart Stockholm gäller år 2035. Tills dess förväntas bättre avgasrening i fordonen, och att dubbdäcksandelen antas minska till 50 %, så att Förbifart Stockholm 2035 inte bidrar till överskridanden av miljökvalitetsnormer för utomhusluft ovan mark. Detta bygger på principen att mycket trafik leds ner i tunneln, där luftföroreningarna kan samlas och släppas ut via avgastorn samt från tunnelmynningar där människor inte förväntas vistas i närheten.

Luftkvaliteten inne i tunneln ställer till bekymmer. Den långa tunneln i Förbifart Stockholm blir 16,5 km lång, och kommer att trafikeras av 145 000 fordon per dygn. Jämförbara vägtunnlar finns i Norge (Laerdalstunneln – 24,5 km med 1000 fordon/dygn) och Schweiz (S:t Gotthard – 16,9 km med 20000 fordon/dygn).

Det finns alltså inga liknande exempel på så massiva trafikflöden i en så lång vägtunnel som Trafikverket planerar.  Partiklar och kväveoxider från trafiken skapar en tunnelluft som är direkt hälsovådlig. Bilpendling genom tunneln varje vardag i rusningstid med 30, 40, kanske 50 minuters restid morgon respektive eftermiddag ger lång sammanlagd tid i tunneln – uppemot 3,5 år för en pendlare på en femtioårsperiod. Förväntade långsiktiga hälsoeffekter av sådan livslång daglig användning av tunneln i rusningstid är en förkortad livslängd med 1-7 år, främst på grund av avgaser, enligt experter vid Karolinska institutet. Det är jämförbart med att röka ett paket cigaretter om dagen. Tunneln kommer att medföra en risk för stora negativa hälsokonsekvenser för de trafikanter som ska använda den, vare sig de räknas som ”känsliga” (t ex barn, astmatiker) eller inte.

I arbetsplanen har Trafikverket föreslagit riktvärden för en passage genom förbifartens tunnel. För avgaspartiklar i tunnelluften (6 mikrogram/m3) har Trafikverket inte ännu visat hur detta riktvärde ska kunna nås. För PM10 och kvävedioxid (400 mikrogram/m3) samt kväveoxider (5000 mikrogram/m3) är riktvärdena satta som medelvärden, och inte som maxvärden. Det betyder att trafikanter dagligen riskerar att utsättas för högre halter än vad som rekommenderas ur hälsosynpunkt. Länsstyrelsen påpekar i juni 2012: ”Det saknas i dag jämförelseobjekt för att inhämta relevant erfarenhet för hur tunneln och ventilationssystem bör utformas, med hänsyn till luftföroreningarna. De långa tunnlar som finns i Norden/Europa har i regel inte samma trafikmängd och följaktligen inte samma problem med luftkvaliteten. Befintliga tunnlar i Stockholm överstiger de riktvärden som Stockholms stad och Trafikverket kommit överens om. Dessa kan därför inte tjäna som goda exempel på hur vägtunnlar bör utformas med hänsyn till luftkvaliteten.”

Länsstyrelsen ifrågasätter om riktvärdena är satta så att människors hälsa kan klaras. Riktvärdena är baserade på en passage på 15 minuter genom tunneln utan att negativa hälsoeffekter ska uppstå. Men hälsoeffekten ökar ju längre tid som människor utsätts för luftföroreningshalter. Trafikverkets förslag till riktvärden tar inte hänsyn till de betydligt längre restider som kommer att uppstå i tunneln på grund av köbildning – restider på kanske 50 minuter. Inte heller tar riktvärdena som Trafikverket föreslagit hänsyn till att trafikanten kan komma att färdas genom tunneln flera gånger om dagen eller genom andra biltunnlar, där de också exponeras för luftföroreningar.

I uppdraget som Trafikverket gett till Umeå Universitet m fl (se tidigare blogginlägg) att visa att hälsoeffekten sammantaget blir positiv av Förbifart Stocholm kommer riktvärden att anges för 1 timmes resande, med tanke på pendlare som åker i rusningstrafik och kanske även i fler tunnlar samma dag. I februari 2013 beräknas underlag finnas från detta uppdrag för att komma fram till riktvärden för tunnelluften.  Kanske presenteras delar av detta redan på Transportforum i januari 2013.

”För att minska de negativa hälsokonsekvenserna kan man vid höga luftföroreningshalter tillfälligt stänga tunneln. Denna åtgärd medför dock höga luftföroreningshalter längs ytvägnätet” står det i miljökonsekvensbeskrivningen av Förbifart Stockholm. Det hänvisas på flera ställen i Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning till ”trafikstyrningssystemet för att minimera risken för köer”.

Det är diffust hur denna trafikstyrning ska gå till. Avstängningar? Regleringar av hur många påfarter som är i drift, och av hur mycket trafik som släpps på per tidsenhet?  Blir det då köbildning på tillfartsvägarna ovan jord, och väljer trafikanter andra vägar för att undvika kö? Inget av detta är belyst i Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning.

Säkerhetssystemet kommer att påverka luftkvaliteten ovan jord. Enligt Trafikverkets ”PM säkerhetskoncept” för Förbifart Stockholm ska omfördelning av trafik från Förbifart Stockholm ske till ytvägnätet vid incidenter i tunneln.  Olyckor som bedöms minska flödet genom tunneln, och kunna medföra omfördelning av trafik ovan jord, bedöms ske ”dagligen”. Det beräknas i ”PM Säkerhetskoncept” att incidenter på Förbifart Stockholm som innebär att vägrenen blockeras kommer att ske dagligen ca 10-15 gånger per dag, och olyckor där ett eller flera körfält måste stängas av flera gånger i veckan.

(Och det är värt att konstatera att de trafikprognoser som använts för att räkna fram Förbifart Stockholms samhällsekonomiska lönsamhet baseras på en fritt flödande trafik – utan dessa ”dagliga” framkomlighetsproblem som kommer att minska de kalkylerade restidsvinsterna betydligt.)

När det blir begränsad framkomlighet på Förbifart Stockholm, kommer trafik att omfördelas till delar av vägnätet som redan i dagsläget är hårt belastade i rusningstid – till E4/E20, E18, Bergslagsvägen, Drottningholmsvägen och till och med Ekerövägen. Länsstyrelsen skriver: ”Om en svårare trafikolycka, brand eller annan fara uppstår i tunneln kan hela eller delar av tunneln behöva stängas av. Trafiken leds då om till ett utpekat omledningsvägnät. Även vid planerade drift och underhållsåtgärder behöver detta omledningsvägnät användas. Av arbetsplanen framgår att E4/E20 och E18 i största möjliga mån kommer att användas som omledningsvägar. Även Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen kommer att användas. Här framgår också att i vissa situationer kan även Ekerövägen behöva utnyttjas.” Kommer trafik rentav omfördelas till Essingeleden, som skulle ”avlastas”? Finns risk för ”smittrafik” vid sådan köbildning, som använder gatunätet kring bostadsområden där människor vistas? Hur påverkas luftkvaliteten på detta väg- och gatunät vid sådan omledning? Borde det inte finnas krav på Trafikverket att redovisa detta? Analyser och prognoser av hur omfördelning av trafik kommer att ske i ytläge vid trafikolyckor i Förbifart Stockholms tunnlar, eller vid strypning av tillflödet till tunnlarna av luftkvalitetsskäl, saknas idag. Trafikflödena på Förbifart Stockholm efter öppning av tunneln har inte presenterats. Hur snabbt kommer trafikflödet upp till 145 000 fordon/dygn?

Det verkar som om Förbifart Stockholm inte bara innebär hälsorisker för dem som färdas genom tunneln. Under de närmaste tio åren efter dess öppnande riskerar den att bidra till överskridanden av miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Enligt vägutredningen skulle Förbifart Stockholm medföra 10-22 färre förtida dödsfall hos länets befolkning på grund av utomhusluft år 2015 (motsvarande 11-24 färre dödsfall justerat för en högre befolkning år 2030-2035). Denna siffra inkluderar inte Förbifart Stockholms påverkan på trafikanterna i tunneln. I MKB till arbetsplanen finns en skattning av hälsoeffekten där luftföroreningarna i tunnlarna riskerar att orsaka 39 fler förtida dödsfall per år bland trafikanter. Detta innebär att från att i vägutredningen ha uttryckts som en vinst för länet ur hälsoaspekt, så medför Förbifart Stockholms långa tunnel istället en ökad hälsorisk och dödlighet i länet. Därav Trafikverkets uppmaning till forskarna att utreda hur Förbifart Stockholm ”kommer att” minska exponering av luftföroreningar i genomsnitt i regionen?

Detta får återverkan på den omhuldade tillgängligheten som Förbifart Stockholm ska ge mellan norra och södra delen av regionen. Som Trafikverket skriver: ”Om man inte genom ventilation eller rening av luft lyckas nå de halter som krävs för att undvika korttidseffekter kan man ha ett system med information om luftkvalitetsförhållandena i tunneln. På detta sätt kan känsliga personer undvika att köra i tunneln. Det bör säkerställas att informationen förstås även av personer som inte kan svenska.”

Förbifart Stockholm – tillgänglighet för den som gillar att röka?

Länkar:

Naturvårdsverkets yttrande 2009: http://www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/forbifart_sthlm_kompletteringsyttrande.pdf

Länsstyrelsens yttrande om arbetsplanen juni 2012, bilaga 1: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/infrastruktur-och-it/infrastrukturplanering/Forbifart-bilaga-till-Lst-yttrande-over-arbetsplan-2012-06-18.pdf

Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplanen, s. 147: http://www.trafikverket.se/PageFiles/54085/MKB_sid_94-161.pdf

Om miljökvalitetsnormer för utomhusluft: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/handledning/handledning-miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft.pdf

Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid och PM10 i Stockholms län:

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2012/lvf2011-17-problembeskrivning-no2-10aug-2012.pdf

Tunnelluftmätningar. Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm. SLB 2010:001:

http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2010_001.pdf

Trafikverkets pressmeddelande om uppdraget till forskare på Umeå Universitet m fl om hälsoeffekter av Förbifart Stockholm:

http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden1/Pressmeddelande1/Stockholm/2011-12/2012-06/Trafikverket-startar-forskningsprojekt-om-riktvarden-for-tunnelluft/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s